Välbesökt skoldialog om lärmiljöer

Den 26 november var det dags för hösten skoldialog som handlade om skolelevernas lärmiljö. Intresset var stort från både allmänhet, intresseorganisationer och skolor runtom i Haninge kommun. Många hade samlats i Haninges kulturhus för att lyssna på experterna från kommunen, ställa frågor och lämna synpunkter.

Viktiga frågor som togs upp var bland annat hur kommunen arbetar med att skapa tillgängliga lärmiljöer för elever med fysisk och psykisk funktionsnedsättning, elever med problematisk skolfrånvaro samt elever med hörsel- och synnedsättning. Kvällens talare var kommunens närvaroteam, specialpedagoger, rektorer, chefer för centralt stöd samt ansvariga politiker som informerade deras arbete för att skapa rätt förutsättningar för alla barns lärande.

l webben 2.jpg

Vad är lärmiljö?

Med lärmiljö menas den miljö och de sammanhang som eleverna befinner sig i under en skoldag. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har ett uppdrag att tillsammans med grund- och förskolenämnden utveckla organisationen, arbetssättet och lärmiljöerna så att de stödjer elever med fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att alla elever ska nå sin fulla potential behöver skolans lärmiljöer vara inkluderande och skapa rätt förutsättningar så att alla elever har möjlighet till lärande och utveckling. En viktig del i arbetet är elevernas samspel med andra och den värdegrund och attityd de möter under skoldagen.

Tillgänglighetssäkrade lärmiljöer

Kvällen första talare var Patrik Lönn som är chef för centralt stöd och Pär Olsson, grundskolechef som berättade om Tillgänglighetssäkrade lärmiljöer och arbetet som pågår i kommunen idag. I februari 2018 fattade grund- och förskolennämnden ett beslut om att fram en strategi för elevhälsan, som även blev startskottet för ett treårigt projekt. Strategin innehåller 29 åtaganden och innebär bland annat att man tagit fram en nulägesanalys och anställt en central lärmiljöutvecklare. En handlingsplan kommer att tas fram för att säkerställa en god implementering av strategin. Är du intresserad av att veta mer kontakta Pär Olsson eller Patrik Lönn.

Lärmiljöer för elever med problematisk skolfrånvaro

Tommie Söderström, chef för närvaroteamet pratade om Lärmiljöer för elever med problematisk skolfrånvaro. Han berättade om närvaroteamets arbete med kommunens elever och delade in lärmiljön i tre delar; fysisk, psykologisk och pedagogisk.

Fysisk lärmiljö

När det gäller den fysiska lärmiljön, betonade han vikten av ett hemklassrum som skapar trygghet, framförallt för elever med funktionsnedsättning. Det är även viktigt att ge eleverna möjlighet till avskildhet och att man ser över ljud- och ljusmiljön i skolmiljön.

Pedagogisk lärmiljö

I den pedagogiska lärmiljön är det viktigt med igenkänning i undervisningssituationen, till exempel att uppstart och avslut av lektionerna alltid går till på samma sätt och att syftet och förväntningar på eleverna är tydliga. Instruktionerna är alltid både skriftliga, muntliga och visuella (bilder som stöd). Undervisningen ska locka till intresse och viljan att lära. Tommie underströk att man uppmuntrar försöken, inte resultaten!

Psykologisk lärmiljö

Den psykologiska lärmiljön ska vara trygg och fri från glåpord och kränkningar. Ett sätt att motivera eleverna är att ge uppmuntran och att försöka komma bort från ”rätt- och fel-kulturen”. Rastaktiviteterna är organiserade och vilrum finns tillgängliga för eleverna som behöver lugnt och ro. Att det finns trygga vuxna även utanför skolan är viktig för dessa elever.

bild till webben 1.jpg

Tillgänglighet för elever med hörselnedsättning och synnedsättning

Johan Lindmark, specialpedagog, inriktning syn och hörsel, föreläste om hur viktigt det är att skapa rätt förutsättningar för elever med fysiska funktionsnedsättningar att kunna delta i undervisningen. Idag är ljudbullret i skolmiljöerna ett problem för många. Forskning visar att korttidsminnets kapacitet minskar drastiskt då all energi går åt till att försöka höra vad som sägs. Även ljusmiljöerna är viktiga för personer med synnedsättningar och för att kunna se ordentligt och uppfatta färger så måste lokalerna vara ordentligt upplysta. Därför är det väldigt viktigt att se till så att den fysiska lärmiljön är anpassade för dessa elever så att de ges möjlighet till utbildning och lärande.

Tillgänglighet för elever i gymnasieskolan

Specialpedagogen Elizabeth Carlsson pratade om Tillgängliga lärmiljöer för att motverka psykisk ohälsa i gymnasieskolan. Flera rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar inom skolan. Psykisk ohälsa och skolresultat hänger ihop och kan ge både kortsiktiga konsekvenser och långsiktiga konsekvenser.

Kompetensutveckling inom skolan för att motverka psykisk ohälsa

Stress inom skolan är ett uppmärksammat problem och det är ett känt faktum att barn smittas av vuxnas stress. Haninge kommun har tagit problemet på allvar och arbetar med kompetensutveckling inom området. Under 2017/2018 har personalen haft två studiedagar där de fått utbildning i dessa frågor. Elizabeth Carlsson berättade att det finns skyddsfaktorer som man måste arbeta med för att motverka psykisk ohälsa. Exempel på skyddsfaktorer är bland annat närvaro i skolan, trygga skolmiljöer, goda relationer till lärare och skolkamrater och framgång i lärandet.

Tillgängliga lärmiljöer på Brandbergsskolan och Kvarnbäcksskolan

Helen Norén, rektor på Brandbergsskolan berättade om deras arbete med för att göra skolan tillgängliga för alla. Arbetet startade 2014 och började med en analys på grupp- och individnivå. De har gjort anpassningar i den fysiska lärmiljön genom att skala av intrycken i klassrummen och infört hemklassrum för att skapa trygghet och lugn. Stengolven har bytts ut mot ljuddämpande gummigolv, färgskalan på väggarna har bytts ut mot en mer lugn och harmonisk färgskala och möblerna har ljudanpassats. Lektionsstrukturen har setts över med färgkodningar och bildstöd. Rastaktiviteter har planerats och matsalen har anpassats för att eleverna ska få en lugnare miljö när de äter sin skollunch. Det finns även stödmiljöer för elever som lätt blir störda med skärmar som är anpassningsbara och flexibla.

Ett liknande arbete har Kvarnbäcksskolan i norra Jordbro genomfört berättade Jannica Andreasson, rektor på skolan. De har arbetat mycket med både den fysiska och psykiska lärmiljön och började med förskoleklasserna och fritidshemmen och nu har man sett över hela skolmiljön.

Lärstudio

Eleverna har fått en lärstudio där skolan har jobbat mycket med den fysiska tillgängligheten med ljuddämpande inredning och inspirerande miljö. De har gjort förändringar i planeringen av lektionerna med kortare utbildningstillfällen och mycket återhämtningstid. De har skapat ordning och reda i den fysiska skolmiljön som ger lugn och med hjälp av bildstöd underlättat elevernas lärande. Ett exempel på bildstöd är i musiksalen där det finns bilder på instrumenten samt en förklarande text vid varje musikinstrument. Teckenspråk kombineras tillsammans med bildstöd för att underlätta kommunikationen.

Eleverna har fått hjälp att hitta inspiration och motivation till lärandet och målet är att de ska komma så nära det man arbetar med som möjligt genom att använda flera sinnen, både syn, lukt, smak, känsel och hörsel. Skolan har även arbetat mycket med den sociala tillhörigheten och interaktionen mellan eleverna.

Lågaffektivt bemötande och Collaborative and Proactive Solutions (CPS)

Skolan tillämpar lågaffektivt bemötande som är ett sätt att agera när en elev är i affekt. När eleven är i affekt/kris så är det viktigt att förstå att man inte löser något i stunden, utan då handlar det om att få ner affektnivån hos eleven så att situationen snabbast möjligt går över. Det gör man genom att backa, ge utrymme, undvika beröring och behålla sitt lugn. Även CPS, Collaborative and Proactive Solutions är något man använder sig av på skolan  och innebär att man utgår ifrån barnet gör så gott det kan och när ett barn inte beter sig på det sätt som omgivningen förväntar sig, beror det på att det inte utvecklat de kognitiva färdigheterna som krävs för att förstå och hantera utmaningar och krav barnet ställs inför.

Det var en intressant och givande väll som avslutades med en summering och frågestund. Alla medverkande föreläsare betonade vikten att vi ska lära oss av alla goda exempel som finns i kommunen och poängterade att utbildningsförvaltningen aktivt arbetar med att möjliggöra för skolorna att det finns tillgängliga lärmiljöer för alla elever. 

Till sidan med med mer information om skoldialogen

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 16 december 2019